Publicerad 2017-09-14

Uppsala – ett hem för alla

Var är hemma för dig? Svaret kommer snabbt, utan betänketid. ”Det är Uppsala, det är min stad, mitt vardagsrum, det är här jag har mitt hjärta.”
Vahik Abrami är armenier, född och uppvuxen i Iran. Han kom tillsammans med fru och två små barn till Sverige för 32 år sedan. Han ville inte delta i det krig som då pågick mellan Iran och Irak. Familjen kom som flyktingar och hamnade efter några månader i Uppsala.

– Jag hade släktingar här, min mamma och mina syskon. Efter 2,5 månad fick jag både uppehålls- och arbetstillstånd. Det var en fantastisk känsla av frihet. Vi var här för att stanna, säger Vahik Abrami, som aldrig återvänt till Iran, inte ens på besök.
– Jag har aldrig längtat tillbaka. Vi är rotade här, har barn och barnbarn. Att återvända finns inte på kartan. Det här är mitt hem, säger han och betonar vikten av språket, att som invandrare och flykting lära sig svenska.
– Med språket lär man känna kulturen och blir en del av den. Jag är en öppen och glad människa och har aldrig känt mig utanför. Med språket öppnas alla dörrar.

“Det är Uppsala, det är min stad, mitt vardags-rum, det är här jag har mitt hjärta.”

Vahik berättar att han i Teheran drev egen firma. Att han så småningom skulle starta något eget även här var ganska givet. Är man entreprenör så är man.
Det började med en mindre restaurangverksamhet följt av en större. Nästa steg var förvärvet av fastigheten Svista Värdhus, som han gjorde tillsammans med sin bror 2001. Där drev de under några år en restaurang och ett mindre hotell. Läget alldeles utmed E4 var helt perfekt. Men …
– Ett par år senare insåg jag att verksamheten skulle minska drastiskt med nya dragningen av E4, så jag köpte mark utefter nya vägen. Jag ville ju inte bli arbetslös, säger Vahik och skrattar.

Resten av historien har bevakats flitigt i media. De långt gångna planerna på upplevelseparken i Fullerö gick i stöpet 2015 efter ett medgivande från Uppsala kommun till Högsta Domstolen. Men att ge upp ligger inte för Vahik.
– Det blev ett nej. Okej då gör vi något annat. Tror man på något står man kvar och kämpar, oavsett vad folk tycker och tänker. Det är nog många som har skrattat. Huvudsaken är att man själv tror på det man gör, annars kan man aldrig övertyga andra, säger Vahik som i dag stolt kan visa upp den nya stadsdelen som växer fram vid E4-avfarten mot Storvreta.

Nu i oktober är det första inflyttning i radhus och villor i Fullerö Hage.
– Det här är en långsiktig satsning. Min förhoppning är att mina barn ska ta över företaget. Det är det som driver mig. Jag kan se framför mig hur mina barnbarn och barnbarnsbarn går omkring i området och stolta konstaterar att det här har farfar och morfar gjort. Den tanken gör mig väldigt glad.